Student.se

Efter att ha arbetat på ett och samma företag i hela 15 år, fick jag för inte så länge sen beskedet, att det skulle läggas ner och flytta till Helsingborg 2007. Jag insåg allvaret, och även om det kändes långsökt och som en overklig tanke, så var jag tvungen att skola om mig, för att kunna söka andra jobb i framtiden. Jag ställde mig frågan många gånger, "hur bara kan det stå till med "läshuvudet" efter 15 års frånvaro från skolbänken? Hade jag mer utvecklats till en fullkomlig "idiot" eller hade jag rent av blivit lite klockare på åren? "Hur skulle det här gå?" Jag tog "tjuren i hornen" och läste två terminer på Komvux, vilket blev en "succé". Jag läste in 3:e året på gymnasiet och höjde mina betyg så bra, att jag till sist som 6:e reserv, kom in på det 9:e mest populära programmet på Växjö universitetet. Helt "sjukt" för att vara mig, som inte annars, på yngre dar, varit ett geni i skolan. Att programmet bara finns endast i Växjö gör mig inte mindre stoltare att få vara 1 av de blott 35 studenter som får representera programmet.

Känns litegrann som att börja "lågstadiet" igen, med tanke på att man ska umgås i en stor klass i hela 3 år framöver, även om nivån på undervisningen på universitetet skiljer sig från lågstadiets studier, men bara för att jämföra litegrann =)

Även om jag alltid varit Växjöbo, finner jag universitetsmiljlön otroligt mycket annorlunda än vad jag normalt sätt är van vid. Det är personligen svårt att ta till sig, att man får läsa på den här nivån! Det kanske är få förunnat.?