nu hände det igen, och det läskiga är att jag kan ha framkallat det. jag visste att det skulle komma. jag ligger och vilar/halvsover när det händer. det som försätter mig i skräck. jag tror att jag är vaken, huvudet är vaken, men kroppen kan inte röra sig, jag försöker med varje del av mig, men det går inte. jag är helt paralyserad. i huvudet hörs ett "flimrande" högt ljud och mitt hjärta slår och slår. tillslut, efter sekunder eller vad som känns som minuter av kämpande så vaknar jag. då är jag livrädd och gråtfärdig.

jag vet fler som upplevt samma sak. det är någonting med att hjärnan vaknar före kroppen. säkert naturligt men fruktansvärt skrämmande.

min bror berättade att han hade haft en föreläsare i sin skola som talat om "ut ur kroppen" upplevelser. han berättade om detta tillstånd jag nyss beskrev och att man i det tillståndet kan gå ett steg längre och välja att lämna sin kropp. han har lyckats med det. efter att han berättat om detta har jag hamnat i tillståndet kanske 5 ggr. varje gång är min hjärna medveten om detta val och idag kände jag det som tydligast. en så otroligt stark dragning, uppåt-framåt, det var som jag nästan lyfte. men jag vågade inte, hela mitt inre skriker "nej! nej! vakna, vakna!". jag såg mig själv genom ögonlocken som var halvt öppna och tyckte mig se mina fingrar kämpa uppåt, men när jag vaknade låg jag precis som vanligt.

så obehagligt. men så otroligt fascinerande. och nästa gång kanske jag vågar släppa taget och följa med.