SFS satsar på mångfald inom högskolan


En undersökning gjord av Studentbarometern visar att var femte student känner sig illa behandlad på sin utbildning och att vissa grupper trivs anmärkningsvärt mycket sämre på sitt lärosäte. Enligt Esbjörn Hyltefors (bilden nedan), Vice ordförande på SFS, är det främst personer med funktionshinder, annan etnisk bakgrund samt homo- och bisexuella som känner sig diskriminerade. SFS arbetar sedan en tid tillbaka med att aktivt skapa goda förutsättningar för mångfald inom akademin. Projektet, som går under namnet mångfaldsstafetten, syftar till att förändra högskolan med en pinne i taget. Genom seminarier och utbildning vill SFS informera och stötta kårer för att arbeta mot en ökad mångfald på högskolan. De vill att lärosäten ska ta fram retentionsplaner där omotiverade avhopp granskas och lämpliga åtgärder vidtas. Samtidigt arbetar de på en mer övergripande nivå med att försöka ändra lagar kring mångfald så att de omfattar fler typer av utsatta grupper. I de regleringsbrev som utfärdas av regeringen till lärosäten behandlas främst jämställdhet, medan funktionshindrade behandlas i viss utsträckning och homosexuella omfattas inte alls av dessa brev uppger Hyltefors. En vanligt förekommande typ av funktionshinder är dyslexi vilket medför att vissa studenter kan ha svårt att hänga med i undervisningen. Problematiken enligt Hyltefors ligger i att ofta känner inte lärarna till att det finns folk med läs och skrivsvårigheter i klassen. Han efterlyser ett aktivt arbete från lärosätena med att ta fram en speciell grupp och standardmetod för att stötta personer med funktionshinder, dock poängterar han att även om tillvägagångssättet är standardiserat måste åtgärderna anpassas för varje individ. För personer med fysiska och mer öppna funktionshinder finns ofta anpassad inredning och speciella platser för till exempel rullstol. Däremot menar Hyltefors att dessa platser ofta är längst fram eller bak i klassrummet, vilket innebär att de avskiljs från gruppen och på så vis kan få svårigheter att inkluderas. Diskrimineringen mot homo- och bisexuella kan enligt Hyltefors exempelvis yttra sig i fördomsfulla yttranden från läraren eller i kurslitteraturen. SFG, Sveriges Förenade Gaystudenter, visar i en granskande undersökning av kurslitteraturen på ett psykologprogram att det förekommer gott om kränkande formuleringar, bland annat förklaringar till homosexuell läggning utan vetenskaplig grund. SFS kommer senare i vår arrangera en konferens om fördomsfull kurslitteratur och hur problemet kan hanteras. Endast 60% av personer med utländsk bakgrund trivs bra eller mycket bra på sitt lärosäte enligt uppgifter från studentbarometern 2007. Detta är 10% lägre än genomsnittet. Även folk med annan etnisk bakgrund än svensk kan utsättas för fördomar både i undervisningen och i kurslitteraturen. Här utgör emellertid även språket i sig ett avgörande problem. Insikt i svenska språket och särskilt det akademiska språket riskerar att vara ett informellt förkunskapskrav som inte syns i utbildningskatalogerna. Hyltefors menar att högskolan måste fundera mer på vilka förkunskaper man tar för givet. Många avhopp från studenter med utländsk bakgrund skulle kunna bero på större svårigheter med språket än de hade förväntat sig, snarare än dåliga förkunskaper i ämnet eller otillräcklig förmåga. SFS nya ledning med Elin Rosenberg som ordförande och Pelle Rödin och Anna Peterson som vice ordförande ska fortsätta att skapa framtidens högskola. Avgående vice ordförande Esbjörn Hyltefors vill i framtiden se en inkluderande högskola där alla har möjlighet att studera. Han ser utbildning som en kvalitetshöjning som alla ska ha rätt till och som förhoppningsvis kan skapa fler arbeten för akademiker i framtiden. SFS arbetar vidare med studenters möjligheter att demokratiskt vara med att påverka utbildning och beslut rörande studentliv i framtiden. Hur upplever du mångfald och diskriminering på ditt lärosäte?