Allt färre högskolor håller kvalitetsmåt

Under sex år har högskoleverket granskat alla grund -och forskarutbildningar som leder till examen. Rapporten avslöjar att 11% av utbildningarna håller så dålig kvalitet att examinationsrätten ifrågasätts. Undersökningen visar att generellt håller svensk högre utbildning god kvalitet, även i ett internationellt perspektiv. Bland de 1700 utbildningar som undersökts har emellertid en del stora bister upptäckts. Resurserna har inte kunnat motsvara den snabba expansionen av högskolan. Detta har fått konsekvenser i färre undervisningstimmar och större grupper med mindre tid för den enskilde studenten. Bristen på resurser har även drabbat lärarnas kompetensutveckling och forskning. Många studenter menar att den schemalagda undervisningen och de krav högskolan ställer inte motsvarar heltidsstudier. Studietakten är allt för låg och fler söker nu kompletterande sysselsättningar vid sidan om studierna. Värst drabbade är skjuksköterske- och psykoterapiutbildningar. 40 % av sjuksköterskeutbildningarna respektive 14 av 18 psykoterapiutbildningar ifrågasätts. Att ifrågasätta examinationsrätten är av erfarenhet ett effektfullt verktyg för att få högskoleutbildningarna att vidta åtgärder. Det grundläggande problemet är att resurserna fördelas med hänsyn till antalet sökande. Detta skapar fel incitament då högskolorna försöker locka till sig så många studenter som möjligt och snabbt få dem att ta examen, istället för att kvalitetssäkra utbildningen. Högskolorna annonserar med ord som media och design i utbildningskatalogerna, utan att undersöka hur jobbmöjligheterna ser ut efter examen inom dessa utbildningsområden. En sådan resursfördelning driver utbildningen i fel riktning, menar högskoleverket. Kraven sänks under utbildningen och vid examinationen för att locka fler studenter och öka antalet examinerade. Högskoleverkets förslag är att fördela resurser som främjar kvalitet istället för kvantitet. 5-10 % av resurserna bör fördelas utifrån bedömningar av högskolans kvalitet istället för hur många som söker och examineras. De är emellertid noga med att poängtera att de genomför en kvalitetsgranskning, medan beslut om resursfördelning är politikernas ansvar. Det skulle vara olämpligt om samma organ som granskar kvaliteten även skulle fördela resurser till den granskade verksamheten. De understryker även vikten av att rensa upp bland kortare utbildningar som ligger i gränslandet mellan gymnasie -och kvalificerade yrkesutbildningar. Det skulle öka möjligheterna för högskolan att ägna sig åt sina huvudsakliga uppgifter, nämligen att bedriva utbildning och forskning på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Källa: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=649747