Skrivet den 31 januari 2006, 13:58 av Amandaa
Jag har haft studieuppehåll ett tag och läser nu andra kurser. Alla var nya från början och jag såg fram emot det och att vara i grupper, vi har varit i samma grupp nu sen i höstas. Problemet är att jag inte känner mig som en i gruppen, känner mig utanför. Jag antar att dett aär ett vanligt problem men i mitt fall är det på nåt vis osynligt, svårt att ta upp med dem, vad ska mans äga när det är mer en känsla? De pratar med mig om jag börjar, de svarar inte så utförligt och jag hamnar alltid bakom dem i korridoren, de spar aldrig en plats åt mig i klassrummet som de gör åt varandra (vi är 4).
Alla grupper är fulla och vi ska fortsätta även denna termin med samma men jag mår uruselt. Jag ser även att de byter blickar ibland och jag förstår absolut ingenting. Har aldrig känt mig så ensam... Det värsta är att de snackar skit om allt och alla men är sen jättetrevliga, det är dem mot mig också och de skulle säkert inte förstå ett dugg vad jag menar om jag berättade hur jag känner mig. Alla mina idéer verkar inte vara så bra och det känns lite som fjortisutfrysning fast med en väldigt trevlig ytlighet. Jag vill prata med dem men vad ska jag säga? Snälla tyck om mig? Jag har pratat m "vanliga" kompisar, gamla studiekompisar, frågat om jag är konstigt på nå vis jag inte vet själv men de fattar inte vad de kan vara. Jag har verkligen bara försökt va trevlig mot dem och känner att vi har massa gemensamma intressen men jag verkligen känner hur de inte gillar mig.
